Beskrivning
Piazza Virgiliana är Mantuas stora trädgårdstorg, i utkanten av den historiska stadskärnan mot Lago di Mezzo: en park i skuggan av rader av stora träd, anlagd där det en gång låg en hamn, och tillägnad den latinske poeten Vergilius, son till den här bygden.
I mitten står monumentet över Vergilius i carraramarmor, ritat av arkitekten Luca Beltrami och krönt av en stor bronsstaty av den milanesiske skulptören Emilio Quadrelli. Det invigdes 1927 och ersatte ett första monument, som invigdes 1801 och revs 1919.
Torgets utformning är den som bestämdes i slutet av 1700-talet: arkitekten Paolo Pozzo inspirerades av de franska trädgårdstorgen och planterade fyra rader höga träd. På sidorna ligger stiftsmuseet Francesco Gonzaga och Ospedale Grande di San Leonardo.
På Gonzagas tid fanns här vatten. Lago di Mezzo gick in i en vik som användes som hamn, ancona di Sant'Agnese, uppkallad efter ett kloster som senare förstördes; en vall gick tvärs över den till kyrkan Santa Maria dell'Argine.
Med tiden slammade hamnen igen, och på 1700-talet fylldes den gradvis ut, bland annat med rasmassor från rivna byggnader i staden. Platsen hette piazza dell'Argine och översvämmades ofta när sjön steg.
Formen fick den 1797 av den franske generalen de Miollis, guvernör under ockupationen: han övertygade kommunen att göra den till ett torg för militärövningar, med ett monument som påminde om att Mantua var Vergilius hemstad. Sedan dess bär torget poetens namn.
Det nuvarande monumentet tog lång tid att få på plats. Det kostade mer än en miljon lire: 400 000 hade samlats in av en kommitté som bildats femtio år tidigare, resten betalade Mantuas kommun och staten.
I mitten står monumentet över Vergilius i carraramarmor, ritat av arkitekten Luca Beltrami och krönt av en stor bronsstaty av den milanesiske skulptören Emilio Quadrelli. Det invigdes 1927 och ersatte ett första monument, som invigdes 1801 och revs 1919.
Torgets utformning är den som bestämdes i slutet av 1700-talet: arkitekten Paolo Pozzo inspirerades av de franska trädgårdstorgen och planterade fyra rader höga träd. På sidorna ligger stiftsmuseet Francesco Gonzaga och Ospedale Grande di San Leonardo.
På Gonzagas tid fanns här vatten. Lago di Mezzo gick in i en vik som användes som hamn, ancona di Sant'Agnese, uppkallad efter ett kloster som senare förstördes; en vall gick tvärs över den till kyrkan Santa Maria dell'Argine.
Med tiden slammade hamnen igen, och på 1700-talet fylldes den gradvis ut, bland annat med rasmassor från rivna byggnader i staden. Platsen hette piazza dell'Argine och översvämmades ofta när sjön steg.
Formen fick den 1797 av den franske generalen de Miollis, guvernör under ockupationen: han övertygade kommunen att göra den till ett torg för militärövningar, med ett monument som påminde om att Mantua var Vergilius hemstad. Sedan dess bär torget poetens namn.
Det nuvarande monumentet tog lång tid att få på plats. Det kostade mer än en miljon lire: 400 000 hade samlats in av en kommitté som bildats femtio år tidigare, resten betalade Mantuas kommun och staten.